Wednesday, April 9, 2008

Rapport från min maskin

Okej, status, och jag vet att min hälsa kanske inte är det enda som ni tänker på, men det är fucking det enda jag tänker på så sluta läs här om ni inte vill veta mer.

Jag har inte exakt ont i halsen idag, snarare en slags förnimmelse om ont i halsen. Har kvar lite hosta och känner mig lite snuvig och hängig. Hade det varit en vanlig onsdag hade jag dragit ut på en löptur ikväll, men nu är det snart tävlingsdags varför jag tar en extra vilodag.

Vilar ikväll och kör ett pass tusingar imorgon, vilar i övermorgon samt kör i helgen ett riktigt tufft milpass. Känner egentligen att dessa två pass är det enda jag behöver få med mig från denna vecka.

Jag kommer i så fall ha min minsta distans på mycket länge denna vecka, typ 20K. Inget fel med det, bara lite ovanligt. Men å andra sidan, det är bara farten jag vill åt denna vecka, inte distansen.

Hitler värker nåt enormt, men som sagt inget fel med det heller, bara inte helt behagligt. Men vem har sagt att det vackra, roliga och fantastiska måste vara behagligt? Inte jag i alla fall.

11 comments:

Anonymous said...

Det verkar alltså finnas hopp... Vad skönt!

MarathonMia said...

Om du inte har feber ordinerar doktor Mia naprapaten. Det är dumt att ha ont. skitdumt.

MarathonMia said...

OCH - det är klart att vi är intresserade av hur du mår! Hela världen (läs löparvärlden) övar grym tumhållning för din insats på Boston maraton. Alltså ligger det i vårt intresse att du blir frisk och servar maskinen.

Sten Berg said...

Så jag bör alltså kontakta naprapaten?
Ska jag verkligen börja mixtra med det nu såhär tight innan maran?

Anonymous said...

Jag skulle inte gå till naprapat, speciellt inte när du inte är på topp. Massage och övrigt knådande verkar ju tyvärr inte enbart återhämtande på kroppen, det är ju en ansträngning och ett manipulerande också som kan leda till att man blir förkyld osv. Varför inte bara typ dränka Hitler i orudissalva? Fast det kanske du redan testat :)

MarathonMia said...

Ring och rådgör. Med sån träningsmängd som du haft på sistone kan kroppen faktiskt inte greja all återhämtning själv, hur mycket du än stretchar, smetar på hokus-pokus-salvor eller äter Voltaren. Fast det är ju väldigt nära inpå...så därför är det bättre att rådfråga.

Karin said...

Skönt att höra att du mår bättre! För precis som Mia skriver, klart vi bryr oss om din hälsa och ditt välmående inför Boston :)
(helt ovidkommande kanske; naprapatbesök kan sätta fart på en förkylning. Tro mig, jag har provat. Men fråga naprapaten om råd, de är ju ändå proffs)

Sten Berg said...

Tack för att ni bryr er, det blir hokus pokus kräm på benet och bita ihop som gäller.

Ingen fara antar jag att det är, det är bara lite enkel vidrig värk.

Dunceor said...

Jag hoppas verkligen att du känner dig pigg och kvick inför Boston Marathon. Läser Rune Larssons beskrivning av hans Boston Marathon han sprang 1981 på 2:18, det är en njutning:
http://www.loparlarsson.se/content/view/21/35/

Anonymous said...

Efter lång tid med hård träning är det faktiskt lätt att glömma vilka underverk som sedan sker när man vilar sig i form! Jag tror inte att du ska oroa dig alltför mycket, och tänk på att du i den här situationen inte kan träna för lite, bara för mycket (bjuder på denna klyscha)!

Lycka till i Boston!

/Isabel (som nyligen klarat kvalgränsen och funderar på Boston...ett annat år)

Benet said...

Skönt att du känner dig bättre i halsen. Surt med trilskande benhinnor, men med lite mirakelsalva och lite benhinnestretch så ska det nog ordna sig. Håller verkligen tummarna för dig!