Djurgårdsbrunnskanalen

En av de vackraste platserna jag joggar förbi oftast är utan tvekan Djurgårdsbrunnskanalen. Det finns alltid en slags harmoni där. Det blåser aldrig och vattnet ligger stilla och speglar träden på ett fantastiskt sätt. Just där behöver man inte uptempo musik, det går bra med vad som helst. Men vissa ögonblick med viss musik har känts större än andra vid den vackra kanalen. Jag hade ett sådant ögonblick imorse när jag var ute och sprang en extremt lugn mil (48 min).
Vid kanalen kom Gorges Delrues "Camille" på i Ipoden. Det var verkligen vackert.
Andra ögonblick vid kanalen:
Windsor for the Derby - The melody of a falling tree
Brian Eno - On some faraway beach
The Band - I shall be released
Tan Dun - For the World
Khonnor - Megans present (andra halvan)

Det kan verkligen vara otroligt stort med stämningsmusik på detta sättet.
Just imorse var jag nog lite extra mottaglig eftersom jag körde en kolhydrattömning igår och inte ätit ordentlig med andra ord på ett dygn.
Har funderat på att testa tömningen förr men aldrig gjort det. Det är verkligen bland det jobbigaste jag gjort. Att verkligen vara hungrig på det viset gjorde mig oerhört frustrerad och tankspridd.

Nu ska jag komma undan alla flagviftare genom att åka ut till min rododendronbuske och sitta still ett par timmar.