Thursday, January 17, 2008

The kompressionsstrumpa of the Long Distance Runner


Ikväll har min far varit på besök från sin exil. Vi åt sushi och kollade på ett avsnitt av Larry David. En mycket fin kväll som jag krönte med ett kvällspass. Kom ut vid 21.00 och sprang 14K i 4,17 tempo vilket var på tok för fort, inte för att jag tog ut mig, men för att jag tänkte gå ut och köra ett lugnt pass.

Men det är inte det detta inlägg ska handla om utan om kvällens klädval; kompressionsstrumpor, shorts och vindjacka. Detta var okej rent temperaturmässigt, 6 grader var det, men i januari sent på kvällen ser det inte okej ut med shorts.

Ett par ögonblick ikväll kan ha känts lätt konstiga för några som var ute på Djurgården, exempelvis det äldre kinesiska paret som så snällt flyttade på sig när jag sprang förbi och jag, killen i shorts sa tack på Kinesiska till dem.

Eller när jag sprang ute vid Waldermarsudde med knuten näve och sjöng Elvis Costellos "Olivers army", jag sjöng högt och ljudligt, "And I would rarther be anywhere else, but here today" det var inte sant, jag trivdes där jag var.

Och sen hem, förbi den begynnande torsdagskön på Riche och uteserveringen på East. I mina små shorts och cykelbyxor.

Suck, hur lyckades jag bli ett sådant modelejon.

5 comments:

Anonymous said...

Hehe verkar vara flera som körde med shorts igår.
Jag körde med vindbyxor och underställ, det blåste ordentligt kallt här nere.

Anonymous said...

Det var inte illa... Shortspremiär i mitten av januari. Det verkar som om den där Al Gore har rätt i alla fall...

Nix said...

Snart möter man väl en isbjörn i exil. I korta tights.

Skön fart. Jag orkar hänga med i tre kilometer...

Puma said...

Jag har alltid undrat över folk som springer i shorts på vintern. Fryser ni inte?

Sten Berg said...

Nej Puma, faktiskt inte, tvärtom kände jag mig varm på överkroppen. Benen drar inte ut särskilt mycket värme faktiskt, det är huvudet och halsen som ska "försvaras" tycker jag.