Såg ni det, programmet "Min stora dröm"?
Antar att vissa av er, ni som besöker olika löparforum vet vad jag menar iaf.
Ett program, en halvtimme långt om Ultramarathonlöparen Poul från Danmark som brände av ett 100K lopp.
Jag blev så sugen och jag vet, jag vet att när förfallet är totalt, när det inte finns mer fart att plocka ur min arma kropp, då blir jag en riktig långdistanslöpare. Då blir det ultror, för det där såg otroligt härligt ut.
Jag tror att ultralöparna är de sanna psykonauterna, inte för att de inte tar substanser utan för att de använder sina kroppar, de framkallar exakt det som kroppen och själen liksom kräver av dem. Och de för en kamp mot kroppen och en kamp för att få igenom något så otroligt som sin vilja. Och det är i sanning inga självklarheter att ens vilja ska segra.
Jag hoppas jag förbättras på marathon ett tag till, men så fort jag inte längre vill eller kan det, då jävlar ska det springas Comrades, Swiss Alpine och Badwaters.
Det är då denna blogg kommer bli riktigt intressant.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Jo, jag blir också sugen på ultralopp ibland, fast inte direkt av det där programmet. Han var så...glädjelös. Och hans martyr till fru - som väl ser lidande ut varje gång han ska ut och springa -är antagligen inte någon motivationshöjare. Poängen är att man inte bara ska tåla smärta, man ska gilla den också, samtidigt som man ska kunna njuta åtminstone lite av det man gör även under tiden man gör det. Tror dessvärre inte att Pouls attityd räcker till mållinjen i Spartathlon - men du har alldeles säkert det som krävs! /Isabel
Njae, jag vet inte, jag har mitt längdrekord vid 55K och det var i sanning inte kul (eller jo det är just kul det var)
Jag tror att njuta av smärta och klara smärta kan vara lite samma sak.
Håller med dig om att det inte exakt var Poul som gjorde mig sugen, än mindre hans fru och hans intervjuade vänner. Mer själva gärningen liksom.
Såg inte programmet själv, men mina kollegor såg det och tyckte att det vore något för mig (de är för övrigt helt ointresserade av löpning).
Ultralopp är så otroligt coolt! Vilken kraftprestation, liksom...
Du är inte sugen på Marathon des Sables också? Det är min hemliga löpardröm (eller kanske mardröm?!) men eftersom jag är lat och långsam så kommer det nog att förbli just en dröm. Men tänk om... ;-)
Jo det verkar kul. Men mitt första mål är eg att köra en Swiss Alpine. Jag gillar berg.
Post a Comment