The shoe report

Okej, Masse ville ha lite skoporr, här kommer det. Jag har ställt in dagens intervallpass och har därmed en timme att döda, jag har nu varit uppe i hallen (hallen ligger en bit upp i mitt hem) och fotat av mina fyra skor jag just nu går runt på.
Nedan följer ett litet omdöme om skorna i min skopark:


Asics gel Cumulus 9

En trotjänare, har haft ett gäng sådana men detta är möjligen det sista paret jag kommer skaffa på ett tag. Vi får se. ska testa dem om det kommer en uppföljare. Detta par är egentligen slut tror jag, men jag använder dem ibland när jag springer löpband eller tröskelpass. Kanske kan man likna skon vid en Toyota Corolla från typ 2001, stabil, pålitlig, säker, men aningens själlös.


Mizuno Wave creation

En riktig pansarvagn är detta, eller nej, en Volvo 740, eller nej en 760. Denna sko går rakt fram och ingen annanstans. Dämpningen är otrolig, man är helt inbäddad i dem. Det lite konstiga med skon är att det inte går att undvika hälisättning. Även om man springer på tå hamnar hälen i backen samtidigt. Detta är en sko som inte bara är bra för hälisättare, den främjar hälisättning rentav. Av denna anledning kan jag nog tycka att det är sisådär att springa i dessa skor. Dessutom är de extremt tunga och aningens klumpiga. Man ska dock inte underskatta känsla an att springa i dessa skor när benmusklerna är trötta. Det är liksom inte mycket man måste göra själv, mer sit back and relax liksom.


Asics gel Nimbus 9

Jag kommer inte över denna sko, den är tung men ändå känns den lätt att springa i. Den har verkligen en löpkänsla, en känsla som jag inte känt i någon annan sko. Jag erkänner, jag älskar mina Nimbus. De är nog egenligen slut,har sprungit mycket i dem och de är paj i tyget lite överallt. Vill egentligen köpa ett par lite lättare skor, men tror att det blir ett par nya nimbus ändå. Detta är ett sant masterpiece till skor, vikten kompneseras på ett mirakulöst sätt av känslan av smidighet och flexibilitet. Blotta tanken att köra ett långpass i dem gör mig lycklig. De är stabila och roliga på samma gång. Om vi ska fortsätta med bilmetaforer så antar jag att detta är någon form av BMW, jag går inte så långt som att likna skon vid en Alfa Romeo, men jag är snubblande nära att göra det.

Nimbus är för mig helt enkelt kärlek, den smeker mina fötter och skapar värme i min kropp. Vi stannar där tror jag.


Newton stability racer

Okej, här kommer en liten Newton report. Jag har ägt mina Newtons i ungefär två månader skulle jag tro och har som mest sprungit typ 17K i dem. Skulle nog vilja likna änslan att springa i dem vid att rekonstruera hela mitt steg. Det är liksom inte småpotatis att göra det och jag har gått igenom en hel del smärta längs vägen. Mina vader har gjort otroligt ont och mina fötter har smärtat på helt nya ställen men det har det varit värt. Mitt steg har verkligen blivit bättre i dessa skor. Hemligheten med dessa skor är att de i motsats till mina Mizunos tvingar mig att springa på tå, högt upp på tå. Detta innebär att det liksom aldrig blir något fusk. Kanske kan man likna det vid att bära kostym, man får liksom automatiskt bättre hållning (iaf fram till typ tre på morgonen).
Kanske bör det tilläggas att detta är mitt första par lätta skor varför jag inte har något att mäta mot, känslan är trots detta att det inte går att springa långsamt i dessa skor. De är gjorda för fart och de kräver liksom fart. Jag kan verkligen rekommendera dessa skor och funderar på att köpa ett par till med lite mer stabilitet i.

Ännu har jag ej vågat mig på riktiga långpass i skorna men det lär komma inom de närmsta veckorna. Vet heller inte om det blir marathon i dem men framtiden får utvisa det.


Okej, detta blev en liten genomgång, hoppas du haft det mysigt när du läst detta Masse och hoppas jag inte hetsat upp dig alltför mycket.

Mina skoinköp jag funderar på närmast är antingen ett par stabila Newtons eller ett par Nimbus. Skulle även vilja ha ett par lätta skor till. Vi får se, sneglar lite på diverse Asics modeller. Min skopark är aningens sliten så jag antar att jag snart uppdaterar med åtminstone ett nytt par. Jag bävar vidare för hålen i plånboken marathonmässan i Boston kommer slita upp. Det finns inga gränser för mitt självbedrägeri ibland. Jag kommer tänka att jag nog behöver bara den skon också, och den och den.