J

Var ute på ett pass med J igår.
Han gjorde en hemsk jämförelse mellan mig och en alldeles särskild person. Jag kan inte inom ramen för detta forum återge vad han jämförde mig med, det är för grovt.
Men jag kan däremot göra en liknande jämförelse.
Låt säga att han jämförde mig med en seriemördare, ju fler han mördar desto starkare blir suget att mörda fler. På samma sätt menade J att ju fler mil jag springer, desto fler vill jag springa, och desto starkare blir mitt behov av att trycka ner J genom att alltid springa lite snabbare än vad han orkar.
J får det alltid att låta som att han var ett offer för min illvilja. Som att all min löpning gick ut på att sänka hans självförtroende och skänka honom ett än djupare dåligt samvete för att han försakar sin träning.
Egentligen är det helt tvärtom, jag mörkar träningspass så att han inte ska känna sig dålig, och när vi löptränar ihop så fejkar jag och säger att det är sååååå jobbigt, så att han ska känna sig lite duktig.