Monday, November 19, 2007

Djävulen är en liten gul reflex


Ikväll sprang jag 14K, ett mycket vackert varv ute på Djurgården. Det gick ganska fort och det var mkt trevligt att springa. En sak plågade mig en smula dock, den lilla helvetesreflexen. Jag valde idag att springa i en jacka utan fastsydda reflexer varför jag tvangs sätta på ett par externa. Jag brukar sätta ett par sådana där bandreflexer eller vad de nu kan kallas, såna som smiter åt runt exempelvis en arm. Sätter alltid på mig alla reflexer jag kan hitta.
Jag har även en liten rund reflex, den ser ut som en smilegubbe. jag fäste den idag av någon vansinig anledning i dragkedjan. Detta innebar att den lilla retliga reflexen kom i gugning exakt på ett sådant sätt så den gav mig en liten nätt örfil för varje steg jag tog.

Så den lilla djävulen örfilade mig i ungefär en timmes tid konstant. Detta var som en slags terror, och det värsta av allt var att jag någonstans gillade det. Jag gillade jävligheten i att liksom springa där och bli örfilad av den lilla reflexen.

Kanske är det det mitt Lutherska arv, jag ber om att få straffas liksom för mina eventuella synder.

3 comments:

MGK said...

Oerhört insiktsfullt. Åtskilliga munkar har genom århundraden försökt att komma underfund med vad Djävulen är. Men nu har han visat sitt rätta ansikte om än i form av en Smileyreflex... Gör mänskligheten en god tjänst och bedriv exorcism på den lilla rackaren...

Berglund said...

Haha, underbart inlägg. Är ju lite av en symbolisk beskrivning av vinterträningen kan jag tro. Alla extrasaker man måste släpa med sig ut istället för shorts och t-shirt. Vi är ju löpare så vi klarar det ändå, läggs in i träningsdagboken som extrapass i mental träning ;)

Kör hårt!

Henrik said...

Jag skrattade gott åt detta inlägg.
Om den lilla djävulen kunde få mig under 3 timmar så skulle jag sätta 10 sådana runt halsen.