Vi svenskar har inte exporterat särskilt många ord i modern tid. Två ord har vi dock lyckats lägga ut i världen; smorgasbord och fartlek.
Smörgåsbordet lämnar jag därhän men fartlek, hallå?
Varför just fartlek?
Ordet exporterades någon gång på sjuttiotalet och jag har läst historien om hur det gick till någonstans men vill inte och kan inte komma ihåg var jag läst det eller hur historien var. Vill det inte eftersom det tillhör den typen av kunskap som man kan pricka av om man verkligen verkligen vet för mycket så att säga.
Däremot har jag läst ett par böcker på engelska om löpning där ordet används, det känns mycket märkligt.
När jag kommer till Boston ska jag fråga en amerikan vad de känner för ordet fartlek. Hur ligger det i munnen och framförallt, hur associerar de när de hör ordet. Det ligger ju ganska nära ordet fart så att säga.
Jag missar antagligen söndagens fartlek på TSM tyvärr. Men jag kan kanske pressa fram halva ordet ensam här hemma i alla fall, nej förlåt, nu sjönk jag lågt.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
Det var tydligen den gamle detektiven Hans Holmérs pappa Gösta som myntade uttrycket...
DET är onödigt vetande!
Och glöm inte Ombudsman... Det är de tre största svenska exporterna till den anglikanska språksfären.
Ja just det, så var det ja. Nu minns jag. Stackars Hans, undrar omdet var fartlek han tvingades leka som barn.
Varför ska du sitta hemma och säga ...lek?
Krya på dig!
Förövrigt var det särskilt kul att höra Rubins nyazeeländska uttal på ordet idag. Det lät mer som Fart-Lick. vilket ger ännu mer humor åt det hela ;-)
Post a Comment