Stoltheten över det egna blodvitet

Stoltheten över det egna blodvitet kanske jag ska tillägga, var inte så litet det heller.
Lite blöt var jag på benet också så blodet rann ut lite extra liksom. Gick in där i omklädningsrummet och klämmde lite och grimaserade lite etxra fast det inte gjorde så ont. Tänkte att detta kan jag unna mig eftersom jag faktiskt trillade.
Tänkte att det är inte så ofta man får känna att det här med löpning, ruskigt farligt liksom. Glad att det bara är lite blod, tur att man inte blivit av med en arm ännu. MEn to hell med det. Jag älskar löpning och är bered att offra alla mina kroppsdelar för sporten.
Nej, det är inte så ofta det händer att man får den känslan. Men igår i omklädningsrummet i Hellas, då var löpning den farliga sporten. Sporten din mamma varnade dig för.