# 8. Tänk positivt

Det kan låta som en klyscha men att tänka positivt är en av de viktigaste beståndsdelarna inom löpningen.

Att löpa är tungt och jobbigt, det är ett faktum och ju mer man tar ut sig desto tyngre och jobbigare blir löpningen. Att tänka att detta kommer aldrig att gå eller att det är så tungt så jag ger mig får kroppen att ställa in sig på att sluta springa.

Det gäller att istället ställa in sig på att fortsätta. Att ställa in sig på att det jobbiga nuet snart byts ut mot en annan känsla.

Min teknik för att tänka positivt är att dela upp allting i sekvenser. Dessa kan variera i storlek efter hur trött eller jobbigt något är. Ibland sekvensierar jag ner på varje steg medan jag ibland delar in saker i låt säga fyra delar. Sthlm marathon är ett bra exempel, den har för mig tre delmål:

Delmål 1, Stadion efter första varvet, man har klarat halva marathon och vet att det från nu ä rdet dags att visa vad man går för. Det är här loppet börjar.

Delmål 2, Västerbron andra varvet, när detta är gjort så vet man att den värsta stigningen ä ravklarad och det nu bara är en kort bit kvar tills man kommit ner till den sista biten som man kommer att springa av ren glädje (typ efter Sveavägen brukar det vara ren glädje man springer på).

Delmål 3, Stadions innandöme, det är som en romersk legionär som kommit till himmelriket, så känns det där inne. Vetskapen om detta kan man tänka på närhelst det känns tungt med löpningen under ett Sthlm marathon

Det är samma sak en mörk vinterdag i en backe. Tio backar med maxfart uppför och det är ett helskotta allting. Jag tänker att klarar jag fem backar, hälften, så kommer resten gå av bara farten. Och när man uppnått sitt delmål, och är lite tröttare så sätter man upp målet att klara två till och sen en till och en till. Och en till.

Genom att se varje delmål som en seger ger man sig själv en liten belöning varje gång, kanske kan man säga att det är att lura sig själv. Men det är, tror jag vita lögner.