FYI

Jag har semester och skriver av denna anledning inte här. Jag springer inget just nu men utövar en liten portion träning. Återkommer om typ en vecka med full kraft sen. Under tiden har jag en fråga till er. Hur många procent första generationens invandrare (invandrade till Sverige) tror ni sprang Sthlm marathon i år?

Nu ska jag bära ved.

Ha det bra nu!

Giant step för mig, ett litet steg för alla andra

Jag har idag sprungit för första gången sedan 31 maj, 3K i maximalt uppförslut (på löpband) på 15 minuter. Inte mycket för världen men ett stort steg för mig.

Kändes bra i benet och jag ska invänta eventuella reaktioner fram tills imorgon bitti.

För övrigt var det sjukt jobbigt att vara tilbaka, inte det minsta kul att bli så slut som jag blev av lite promenadlöpning direkt.

Mer semesterbilder

Tjatar på med fler semesterbilder, det är verkligen vackert i våra fjäll.
Den översta bilden är verkligen fantastiskt fin för övrigt tycker jag, ser ut som en målning av geniet Dick Bengtsson men det är geniet Brodski som fotat.

Sarkofager och stressfrakturer

Okej, först, jag blev kraftigt avrådd av hjälpsamma användare av diverse friluftsforum från att använda mig att det sarkofagliknande tältet jag hade tänkt ta med mig upp till fjällen. Istället fick jag låna ett tvåmannatält av betydligt bättre kvalitet. Mkt nöjd med det valet även om jag personligen upplever det som att jag fegade ur lite. Problemet med sarkofagen var att den inte var regntät fick jag höra ett stort problem när man är typ mkt långt från alla alternativa regnskydd.

Okej, avseende mitt ben har jag ännu inte kommit igång med löpningen, har känningar kvar och kommer inte stressa detta. Nästa vecka ska jag börja känna mkt försiktigt på mitt ben på löpband. Först genom snabb gång i uppförslut, sedan långsam löpning i samma lutning. Sen fortsätter vi så ett tag om det känns bra. Om inte blir det mer förbannad cykel. Men snart blir det åtminstone äkta vara och inte en vansinnig cykel på ett gym.

BTW börjar jag på allvar fundera på att genomföra pass som i det närmaste kan liknas vid en blandning av fridans och aerobics. Men dessa kommer isåfall genomföras bakom stängda dörrar och endast med syfte att bli lite lite mer rörlig.

Mer semestergrejer

En topptur över ett mindre berg (1200m) blev det. Detta var dock yungt eftersom jag hade 20 kilo packning på ryggen. Men det var givetvis värt att kliva upp och det tände mitt gamla gift, att bestiga berg igen. Jag ska fan bestiga berg, det ska bli mitt nya liv. Och ja, jag ska bestiga dem springandes.

Back on the wrong track

Vill härmed bara medela att jag är tillbaka i huvudstaden efter en vecka off the road. En vecka fylld med mygg, fantastiska berg, 24/7 med ljus och obeskrivlig skönhet både i natur och människor.

Nu är det sommar, jag jobbar och är fullständfigt utvilad. På ett eller annat sätt ska detta utnyttjas. Kanske börjar med ett pass cykel inne på gymmet på lunchen då.

Ha en fin vecka young soul rebels

Jag drar till fjälls nu och lämnar er åt varandra. Civilisationen och jag tar farväl.

Känner mig inspirerad av all löpning som begås i världen och hoppas snart vara tillbaka i spåren, för spåren är tamigfan det vackraste jag vet, tusen gånger vackrare än det vackraste av landskap.

Vi ses!

I mitt huvud

I mitt arma huvud har jag idag sprungit från Horan till Järna. Antagligen har jag nu slutat springa och haft en fantastisk dag. Jag har sett mycket kul saker och jag har haft mkt gott sällskap.

Hoppas vi gör om detta nästa år för det här var verkligt roligt.

Ska bli kul att läsa och höra hur det gick för er.

Regn

Gårdagens regnoväder över Stockholm fick mig att vilja endast en sak, att gå ut och springa. Få saker är mer uppfriskande som just att springa när himmelen öppnar sig.

Men igår satt jag istället i bilen och blev dyblöt av att bara öppna bilrutan för att sticka in mitt passerkort i utfartsautomaten. Inget kan vara så störigt som ett regn när man inte springer. I nästa vecka ska jag upp till fjällen för lite vandring, jag ska bo i ett mkt litet tält som det inte går att byta om i. Om det regnar i en vecka, är jag stekt.

Läkarängelen

Han kanske hade läst här för han gjorde sitt bästa för att jag skull ebli på bättre humör.
Enligt denne läkare, efter att han återigen undersökt mig så borde det inte vara mer än en månad innan jag kan sätta på löpbandet på kraftigt motlut inne på gymmet.

Detta var enligt honom på rätt väg. Inget att bråka om. Min egentliga fråga blev varför han ens ville ha mig på återbesök. Men i den rena lyckan glömde jag liksom fråga.

Inget ska hastas fram nu, jag kommer skna smärta innan jag testar löpning igen. Men det krävs inga mer omfattande undersökningar, tack för det.

Läkardjävulen

Jag har givetvis inte nöjt mig med att gå till en läkare, har vänt mig till två olika. Båda gav mig dessvärre samma diagnos. En av dem ringde mig dock i torsdags och sa att han ville se mig igen eftersom han nu kände sig lite osäker på min status. Imorgon på förmiddagen ska han ta sig en ny titt. Han kan omöjligt säga att jag är frisk, det känner jag att jag inte är, däremot kan han komma med någon ny djävla diagnos. Skicka mig på nya undersökningar eller typ säga att vi måste göra si eller så. Kanske måste vi in och skära lite, Vad vet jag. Bara det enkla att jag ska göra detta grundligt och inte forcera, det som sker sker.

Detta kommer inte stoppa mig från att hoppa på honom och typ nästan ha ihjäl honom om han ger mig alltför trista besked. Nu har jag varnat, imorgon eftermiddag kanske jag bloggar från en fängelsehåla, håll er underrättade via radions utsändningar.