Thursday, October 11, 2007

Rita har inget med mitt liv att göra egentligen


Jag går runt och planerar min vistelse i USA som jag ska göra i samband med Boston marathon. Tänkte passa på att åka upp till Maine. Tycker det verkar vackert och har en känsla av att min recovery kommer bli mycket fin där i vårsolen på något slumrande pensionat i en liten fiskeby.

Helt osökt kan det tyckas har Gilda då kommit in i mina tankar. Eller Rita Hayworth är det väl jag tänker på, men det är det där numret hon gör i sin roll som Gilda i filmen med samma namn det där numret då hon sjunger "Put the Blame on Mame", jag har alltid trott hon sjunger Put the Blame on Maine, nähe, jag har alltid trott fel med andra ord. Suck, inget blir rätt.

5 comments:

Nix said...

Jag har faktiskt också varit på codden och snurrat. Otroligt vackert ooch oerhört inte likt USA. Jag är avundsjuk så till den milda grad att jag nästan börjar sikta på att kvalificera mig till Boston på tre års sikt... As if, men drömma går ju.
Gör man det är man värd resan, typ. Och då kanske hustrun hänger med. Hon tyckte nämligen inte att Åland 28/10 med tre barn i släptåg lät som ett toppenupplägg. Jag fattar INTE vad hon menar...

Jag, Allan said...

Men vaddå, Boston om man är över 34 har ju enbart en kvalgräns på 3.15. Ingen match ju. Det grejar ju alla (typ).

Och Åland är ju bland det vackraste som finns ju, men kanske inte Mariehamn en kulen oktobermorgon.

Nix said...

Aj! jag är över 34. Det lät gammalt...
Men 3:15 - det ska banne mig gå någon gång tycker jag.
Hustrun gillar Åland. Men inte att ta hand om tre barn på ett hotellrum en regnig dag i oktober, för att sedan åka hem igen på ett stormigt Ålands hav.

Jag, Allan said...

Jag sa ju givetvis inget om din ålder , såklart, bara att vi alla den vägen ska vandra. Och jag vet med säkerhet att du kan komma ner till 3.15!

Alessi said...

Doode! Maine!