Okej!
Nu är det mycket planering i mitt huvud och, känns det som, ju mindre löpträning desto mer tänker jag på att springa.
Detta att vara passiv löpare och aktiv gymkille håller på att ta kolen av mig. För att kanalisera min abstinens så gör jag just nu upp planer. Planerar min väg fram till nästa års förhoppningsvis fantastiska löparår där målet är att åtminstone bränna av två marathon under tre timmar. Stockholm får bli vad det blir.
Okej här kommer en liten lista på saker som ska göras under resterande 2007 samt 2008.
Jag ska börja springa till jobbet mer regelbundet. Detta kräver en del logistik men med den på plats tror jag att det kan bli ett vinnande koncept.
Jag ska börja köra dubbla pass vissa dagar. Tror min kropp är redo för det nu.
Jag ska försöka förstå hur jag ska lägga upp mina långpass. Jag har i sanning inte fattat det ännu.
Jag ska börja köra intervallpass på regelbunden basis. Sluta fuska med dem och inse att det är de passen som är de finaste. Det är jag och en outhärdlig sträcka i furiöst tempo och det blåser kallt.
Jag ska köra lite mer på bana. Jag gillar att springa på bana har jag märkt. Hur detta ska gå till under årets snöbelagda period vet jag inte, men jag ska lösa det.
Jag ska sluta upp med att alltid äta pasta. Jag är en pastajunkie och måste börja variera min kost en smula.
Jag ska köra mer styrka. Måste schemalägga ett styrkepass i veckan annars kommer det inte hända så värst ofta.
Jag ska utveckla ett löpsteg. Såg lite video på mig från Berlin, kunde inte finna en löpare med ett kortare löpsteg än mitt, inte en enda med ett fulare heller. Måste försöka optimera mitt steg.
Okej det får vara nog. Men den första punkten lockar just nu mycket. Tänkte att man kan äta bara lite hemma innan ett morgonpass för att sedan ha en stadig låda müsli ståendes och vänta på en på jobbet. Låta den där tysta stunden innan alla kommer på jobbet bli en fin vana. Ren och fin kommer jag vara när de andra kommer. För att inte tala om alla duktighetspoäng man kommer plocka. Oj oj oj, vågar inte ens tänka på dem, mina kollegor kommer vilja döda mig för att de blir så bländade av min präktighet när jag sitter där, pigg och fräsch som en nyporos en vacker vårmorgon.
Wednesday, October 10, 2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
7 comments:
Jag har ju provat "springa till jobbet"-grejen och det funkar verkligen som du beskriver det. De blir avundsjuka. Jag tror att man får fler tjejer också - förutsatt att man hinner in i duschen innan de kommer. För killar med snoriga näsor och tights är inte jättesexigt säger de. Eller deras blickar i alla fall. Tur att jag är gift...
Långpass tycker jag beskrivs rätt bra på McMillan. Blandningen av LSD och pass med hårdare avslutning tror jag kan vara rätt vettig. Problemet är bara att springa långsamt. Det är ett elände.
Jag är inte fångad på film. Annars tror jag att mitt löpsteg kan konkurrera både i ickelängd och antiskönhet...
Logistiken är alltid svårlöst. Springer man hem, så får man ju under vintertid lämna vinterjacka och skor på jobbet och komma till jobbet nästa dag i ny mundering (Och sedan släpa dubbelt hem)
Springa till jobbet är ännu svårare, då man måste ha frukost färdig på jobbet, eventuella kläder planterade där dagen innan unt zu weiter!
När jag skrivet det låter det inte så krångligt. Men det är de facto krångligt.
Jag som sett Nix springa kan bara hålla med... Tänker på en tax närmast...
man skulle be någon spela in när man springer... Kan vara bra löpstegsanalysverktyg. När man springer förbi skyltfönster och får en glimt av sig själv ser man att löpsteget inte är fullt så spänstigt och vackert som man trott. Det är rätt jobbig insikt...
Henrik: Ett sätt kan ju vara att alltid springa från jobbet på kvällen och sedan till jobbet morgonen efter. Då behöver man i princip endast ta med sig mobil och nyckel. Nackdel är att man måste bära samma kläder två dagar i rad. Men värre saker ha ju hänt.
Tycker Nobelpriset borde gå till den som lär oss hur man springer långsamt på långpassen.
Jag sprang oftast hem-dit-dit tisdag, onsdag, torsdag. Det är inte alltför många som reagerar på att man har samma kläder. Och en skjorta på en galge extra tar inte SÅ stor plats om man nu önskar det.
Visst stök är det - men jag hade en klädgömma med panikkläder på jobbet. Så länge man inte har viktiga möten så funkar jeans och t-shirt för mig i alla fall.
Två gänger blev det rygga också. Ena gången med datorn...
Tax, ja. Funderar på att knyta upp snöret som håller ihop knäna för att se om det hjälper.
Korta steg ofta är dock bättre än långa steg sällan...
Nobelpriset till den som uppfann LSD.
Skön rubrik...
Långsamt på långpass uppnås genom att lyssna på talböcker i lurar.
Post a Comment