Det vackraste med löpning

Nu ska jag berätta vad det vackraste med löpning är för min del. Det finns otroligt mycket vackert med löpning, man får se natur, stad, andra människor och en massa annat fantastiskt. Man lär sig dessutom känna sitt eget psyke vilket är fantastiskt och man lär känna sin kropp bättre.
Det är mötet mellan de två sistnämnda som är det riktigt stora med löpning tycker jag just nu, kropp och själ.

Att igår köra fyrahundringar och känna att steget är vackert hela varvet, min kropp är hårt som granit och jag säckar inte ihop mot slutet, jag springer runt som en lipizzanerhäst från spanska ridskolan och jag klarar av att hålla tröttheten stången. Det är det perfekta mötet mellan kropp och själ.

Detta är det vackraste löpningen har att erbjuda, nu återstår bara att lyckas klämma in denna känsla i 42,2K och känna allt detta i lite under 3 timmar.

Och ja, mina nya Newton gjorde mitt steg vackrare, de tvingar upp mig mer på tå vilket naturligt ger ett snyggare steg.