Södra Djurgårdens värsta tid är nu

Igår blev det en tvåmila promenad runt Djurgården och idag ett 14K löppass där. Och jag kan konstatera att för en löpare, ja egentligen tror jag för de flesta passar Djurgården rätt illa för alla former av aktiviteter under julhelgen.
Varför? Därför att alla, alla jag menar det verkligen, alla är där. Det är en slags masspsykos, ut och promenera på Södra Djurgården. Varför undrade jag när jag kryssade fram bland pälsar och enorma sällskap som envisades med att gå i bredd.
Jag har inget svar, utom möjligen att det liksom är väldigt fint där och det är ett bra promenadstråk. Men det finns ju många fina stråk. Men det kan ju vara så att det faktiskt är det finaste Stockholm har att erbjuda. Ja det kanske är det faktiskt. Att det är bland det vackraste en mycket vacker stad har, därför är det där man går på julpromenad.

Kanske för övrigt därför jag trivs med att springa där med. För någonvidare plats för löpning är det ju inte i något avseende, inte delen kring Waldermarsudde och kanalen i alla fall. Det är om man följer strandlinjen alldeles för flackt. Skönheten väger dock över det har säkert varit tungan på vågen många gånger när det burit emot att ge sig ut.