Idag har Jonas, Sveriges absolut bäste joggbloggare skrivit sitt sista inlägg.
Jävligt onödigt av honom att sluta blogga men han har rätt att göra vad han vill.
Hans blogg, som alltså handlat om jogging har för mig varit intressant på många sätt.
Jag är löpare och har på många sätt tappat kontakten med det som J beskrivit i sin blogg, den "vanlige" motionären. J har studerat och dokumenterat den kultur och den aktivitet jag lever i på så nära avstånd som möjligt är, genom en slags självobservation.
Det är ju detta som löpningen går ut på, att studera sig själv, att utvecklas både mentalt och fysiskt. Den inre resans schack kanske man kan kalla det. Att överhuvudtaget klara av att genomföra ett marathon är en stor bedrift, det kräver förberedelser som kan vara svåra att överblicka för en icke initierad. Jag glömmer ofta bort vilken bedrift det är. J har påmint mig om det och om den där första kicken, mitt första lopp. Den glädjen, den gärningen.
Hoppas hans blogg lockar fler att springa, hoppas han springer fler marathon själv, hoppas han behagar skriva om det i en blogg.
Tack J för ett fint och väl genomfört projekt!
5 comments:
asså, filmen är så grymt fin!
Tack för bloggtipset, har inte läst bloggen tidigare men det var en hel del tänkvärda beskrivningar och berättelser.
Synd att han inte ville fortsätta men jag har ju din blogg :)
Tack för de fina orden! Jag blev så inspirerad att jag gick direkt in och anmälde mig till Stockholm Marathon (plus att jag är lite full). Nu blir det sub fyra!
///Jonas
Bra!
Man ska vara full ibland så det händer grejer. Så att man blir en handlingarnas man liksom.
Mot Sthlm!
Jonas borde få springa gratis i år. Tänk bara på hur många som anmält sig tack vare honom...
Post a Comment