Har ni haft så ont någon gång så att ni på allvar börjat gråta? Jag menar inte när man liksom lite låtsas gråta för att någon ska se en och tycka synd om en, utan helt spontant bara börjat gråta.
Jag hade så ont igår kväll. Jag brast vid ett par tillfällen ut i vild gråt igår av ren smärta. Efter samtal till vårdinstans så brast det igen eftersom de såklart sa att det bara var att bita ihop och ta hand om smärtan idag på morgonen. En hel natt med smärtan, fy fan. Med hjälp av lite morfin lyckades jag somna vid kanske 4 i morse.
Anledningen till denna smärta är en utdragen tand, tanden drogs ut för över en månad sedan och inget har egentligen gjort ont med det, inte förens nu.
Egentligen borde jag bryta ihop nu igen för hos tandis imorse så fick jag bara beskedet att det bara var att just bita ihop.
Detta påminer mig om den smärta jag kan känna ibland när jag springer. Det som i mitt löparliv gjort mest ont har varit ett löparknä och krampande muskler. Det kan göra fruktansvärt ont under löpningen.
Jag kommer dock framledes uppleva denna typ av smärta som en promenad i parken. Jag kommer bara behöva påinna mig om den sista natten 2007. Natten av total smärta och så kommer jag springa vidare och tacka gud för att det inte ens gör i närheten så ont som då!
Gott nytt år till er alla!
Ikväll ska jag genomföra ett marathon i ostronöppning. Ta det försiktigt med alla dumma smällare nu, jag och hundarna är rädda för dem vet ni.
Monday, December 31, 2007
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
7 comments:
Oh, aaaaj.
Jag är rädd för rätt många saker, mest höjder. Men på listan står också smällare - och tandläkare.
Jag byter INTE, trots att jag inte får springa. Du vann "synd-om" tävlingen som inte ens var någon tävling!
Gott nytt år - och lycka till med ostronen. Själv ska jag tvinga i mig svensk hummer...
Gott nytt löparår själv! Är ett rent nöje att bli inspirerad av din blogg, fast kanske inte det här inlägget då... ;)
Gott nytt!
att tända kinesiska lyktor (sky lanterns, khoom fay, khom loy) vore en sjukt mycket bättre idé än det här med raketer och smällare. Nyår vore en fin dag om det inte vore för alla smällar.
Se där!
Föreningen löpare mot smällare håller på att formas.
Vi kämpar i motvind!
GOTT NYTT ÅR!
Verso X antal Marathon nästa år!
Jag ansöker härmed om medlemskap i föreningen löpare mot smällare...
Jag har ett ärr på höger kind. Skälet är att en raket exploderade där för ungefär 53 år sen. Den kom från ett kommunalt Valborgsfyrverkeri, som jag åsåg med tindrande ögon. Sju centimeter högre upp och det ena ögat hade inte tindrat mer.
Inte nog med det. När jag ett fyrtiotal år senare råkade passera ett annat fåningt fyrverkeri, denna gång i Kungsträdgården, fick jag resterna av en pjäs i skallen med ett blodigt sår som följd.
Behöver jag säga, att jag går med i alla slags föreningar mot allt som exploderar!!
Post a Comment