Löparromantik

Min blogg dryper av löparromantik, det gör den och det gör den för att hela jag är som ett stycke löparromantik förkroppsligad. Jag är löpningens svar på vit duk, red roses och candles.

Kan inte sluta tjata om Stadion men igår på Stadion så var det pur löparromantik. Det var så mycket löparromantik så att till och med min bror, en man som i sitt vanliga liv endast kan bli romantisk när han talar om hur han som kustjägare tvingades krypa runt i befälens träck någonstans ute i skärgården.

Igår sa han att vår stund på Stadion var sann löparromantik. Vi körde fyrahundringar med 60 sek ståvila emellan. Första försökte vi ta ut oss hela vägen vilket gav mig en tid på 1.05.10 och min bror 1.08.40. Jag tror att jag utan min styrketräning i benen från dagen innan skulle kunnat kapa ett par sek.
Sen körde vi på, jag låg mellan 1.10 och 1.20 över alla tio.

Just nu känner jag mig otroligt stark och ser mkt fram emot att springa ett marathon snart, verkligt längtar.

Idag blir det ett Brunnsan runt och på Söndag kör jag ett sista 30K pass. Sen efter det är det bara jag och farten som gäller.

Berlin jag kommer och det ska bli stor löparromantik därnere på Brandeburger Tor jag lovar, det ska bli fucking "Himmel över Berlin" vibbar runt Siegessaule, tro mig.